Presentation: I dessa oroliga tider är det inte mycket som är kul. Det är kurvor som inte plattas till. Det går sämre för oss än våra grannländer. Och det undras varför man i helvete inte stänger gymmen. Detta är frågor jag inte har en som helst aning om hur de ska hanteras. Vad jag däremot vill tro är att jag nu framöver kommer kunna ge er lite andrum. Fritt från Tegnell och skyddsmasker.

Tillsammans med Funkisliv presenterar vi nu Funkisflams i coronatider. Korta krönikor jag kommer lägga ut två gånger i veckan fyra veckor framåt som handlar om något kul, snöpligt eller mörkt jag upplevt på grund av mitt handikapp. Det är inte mycket, men det är kanske fem minuters behövlig verklighetsflykt ni kommer få. Får jag damma av klyschan ingen kan göra allt men alla kan göra något?

Håll till godo. Puss!

Del 3: Onanisten

Jag skulle få en ny vikarierande assistent. Han verkade annars inom min bransch, journalistik. Vi hade mycket gemensamt, tänkte jag. Vi skulle hämta upp honom för att sen åka hem till mig. Han klev in i bilen, måttligt intresserad av sällskapet. Tvungen att skriva färdigt i telefonen först innan han hälsade. Ingen mat fanns med, vilket verkade optimistiskt med tanke på att pass hos mig är 15 timmar långa. Mycket riktigt blev det också en promenad till den ”lokala” Coop-butiken en kilometer bort. Och här tog han god tid på sig. Det var plocksallad. Rikligt med läsk. Godis. Och chips. Han var målmedvetet inställd på att ha det gött. Jobbet kommer i andra hand, det var ju bara upplärning. Kvällen igenom var han ointresserad av att faktiskt lära sig saker. När mörkret föll, kom den fram. Kåtheten. Opassande (nej, inte så era snuskhumrar).

Det plingade till i min telefon i form av en Tinder-notis. Här såg han sitt läge.

– Jaså du kör också Tinder? frågar han.

– Ja det gör j…

– …Själv håller jag på och skriver ganska intensivt med en tjej just nu.

– Jaha, vad roli…

– …Ja hon bor i Stockholm, vi ska träffas nu i helgen faktiskt. Hon har löst barnvakt och kommer hem till mig ensam.

– Jaja, svarar jag undvikande och tänker sätt dig ner i båten.

Någon timme går och än har han inte tömt ur sig all sin kåthet.

– Nu skickar hon nakenbilder också, säger han belåtet.

Vad svarar man på en sån sak? Kul för dig? Som tur var behövde jag inte tänka så mycket, för situationen gick snabbt vidare till något helt nytt. Han lägger sig ner på sin madrass och tittar på telefonen. Av hans blick att döma är det snaskig bildinformation. Det är nu det händer. Nu för han ner handen under täcket. Och där stannar den. Obekvämt länge. Drog han en runk? Det kommer jag aldrig få bekräftat. Sov gott gjorde jag i alla fall, förmodligen han också. Det pömsiga fanskapet. Välkommen tillbaka var han dock inte.