Projektet Champa vill förändra det faktum att många människor med funktionsvariationer ligger efter vad gäller fysisk träning. Tydligare information om tillgängligheten på anläggningar och ett program där individen, under stöttning av en mentor, får lära sig att identifiera sina egna behov och förutsättningar är två av verktygen som kommer användas.

– Det övergripande målet med projektet är att få fler personer med funktionsnedsättning att bli fysiskt aktiva och träna i någon organiserad form, via föreningar et cetera med fler sociala kontakter, säger projektledaren Magnus Krossén.

Bakgrunden till projektet är att Vinnova (Sveriges innovationsmyndighet) kontaktade Svenska Parasportförbundet och undrade varför personer med funktionsnedsättning har väsentligt mycket sämre siffror än motsvarande ”normalpopulation” när det kommer till fysisk träning. Magnus Krossén berättar att detta konstaterande utmynnade i ett åtta månader långt arbete med en förstudie.

– Där identifierade man ett stort antal hinder för oss med en funktionsnedsättning samt att alla dessa måste övervinnas för att man ska få till det med träning, säger han.

Och fortsätter:

– Två av dessa hinder är behov av förebilder/mentorer och tillgång till tillgängliga idrottsanläggningar.

Champa Lots och Champa Arena är de två delarna i Projektet Champa. Kortfattat kan man säga att det handlar om ett mentorskapsprogram för människor med funktionsvariationer, samt att kartlägga idrotts- och träningsanläggningars tillgänglighet.

Tre samarbetskommuner till en början

Projektet kommer att genomföras under 2019–2020 i tre samarbetskommuner; Eskilstuna, Malmö och Östersund.

– Tanken är att få fram en arbetsmodell under projekttiden med de tre samarbetskommunerna, som sedan kan implementeras i resten av landet, säger Magnus Krossén och listar upp fem åtgärder:

  1. Inventering av idrottsanläggningar, som sedan registreras i en databas.
2. Inventeringarna kan kompletteras med en Street View funktion.
3. Användare av anläggningarna lämnar feed-back och förändringsförslag som fångas upp av anläggningsägare.
  4. En manual som tas fram i projektet sprids till kommuner, byggherrar med flera för användande vid nybyggnation och renoveringar.
5. Med utbildning kan man höja kompetensen hos dem som jobbar på idrottsanläggningar kring olika typer av funktionsnedsatta, deras behov och hur man bemöter dem.

Långsiktig förändring

Nu hoppas man på sikt se förändringar till det positiva.
– Vi tror på en långsiktig förändring och förbättring samt att det är bättre att beskriva anläggningar och träningslokaler helt objektivt och överlåta till den enskilde utövaren om anläggningen funkar för hen.

Besök på Malmö IP. Foto: Louise Östmo Nilsson