Stefan Danielsson var ända sedan starten en trogen och uppskattad krönikör här på Funkisliv. Hans kåserier var alltid underfundiga och blandade humor med allvarliga, och ofta personliga, texter som gick rakt in i hjärtat.
Han var alltid ute i god tid och även när han personligen kämpade mot hälsan så var han stöttande och mån om andra, som exempelvis det här lilla tidningen som han ofta strösslade med uppskattning och fina ord. Jag hann aldrig träffa Stefan, men hans texter kommer för evigt att vara en del av både mig personligen och Funkisliv och dess läsare.
Förverkligade drömmen
Stefans brann för skrivandet och hade satt som mål att han skulle kontakta förlagen när han hade skrivit 100 stycken. Antalet stannade nu på 60, men hans fru Agneta och Stefans goda vän Camilla kände att de ville förverkliga Stefans dröm och nu är boken ute. Den heter Livet, döden och allt däremellan och finns att beställa här. Man kan även mejla Agneta på agnetadanielsson@bredband.net.
Nedan kan ni läsa baksidestexten och ännu längre ner kan ni dessutom läsa Stefans sista kåseri, Det osannolika miraklet.
Vila i frid, Stefan. Och tack för alla fina lässtunder.
Baksidestexten
Stefan hade som mål med sitt skrivande att ge ut en kåserisamling. Tyvärr fick han aldrig uppleva det eftersom han avled under februari 2019.
När Stefan kåserade utgick han alltid från sitt liv som reumatiker. Från 2016 kåserade han även om hur det var att vara reumatiker och multisjuk. Boktiteln är ju ”Livet, döden och allt däremellan” och det var just det som Stefan skrev om. Med humorns hjälp beskrev han livet, både för att andra reumatiker skulle känna igen sig och för att friska skulle tänka till. Men han drog sig inte för att skriva om de mörka tankarna och svåra besluten som finns när man lever med en kronisk sjukdom.
Merparten av kåserierna i boken har varit publicerade i Reumatikerföreningen Karlstads medlemsblad. De sista åren kåserade han även i tidningen Funkisliv. Med i boken finns det även några kåserier som aldrig har varit publicerade.
Stefans sista kåseri (Från Reumatikerföreningen Karlstads medlemsblad)
DET OSANNOLIKA MIRAKLET
Det var ett stort ögonblick för mig när jag strax före klockan 18 i min rullstol rullade in i träningslokalen för att efter tjugofem år göra comeback inom kampsporten. Vem hade kunnat tro det?
Jag hade en ledig förmiddag och satt och halvsov under reprisen av tv-programmet Landet runt. En halvtimme in i programmet påannonserades ett inslag om karate för rörelsehindrade. Jag blev genast klarvaken. Jag blev djupt fascinerad av det jag fick se. Jag insåg att det här skulle kunna vara något även för mig. Jag sökte på internet och fann att det fanns en klubb i Karlstad som skulle passa mig.
Det är så många gånger jag suttit och tittat på väggen med alla diplomen från kampsportstiden och känt en enorm saknad. Dörren till kampsporten var för alltid stängd. Inte ens ett mirakel skulle kunna öppna den igen. Men dörren som var så hopplöst och för alltid stängd är nu öppen igen. Jag har gjort comeback inom kampsporten. Det osannolika miraklet har inträffat.
Senaste kommentarer