När jag hade landat och accepterat det faktum att Savannah hade en CP-skada så påbörjades ett intensivt sökande av identitet. Var hörde vi hemma? Jag försökte gå till öppna förskolan men alla frågor och välmening med huvuden på sned stod mig till slut upp i halsen. 

Läs Christels krönika här.