Parabordtennisen har tagit Martin Frodeson till många platser i världen, men den mest omvälvande resan har han kanske gjort rent kroppsligt. För ett år sedan fick Martin, som föddes med en muskelnedsättning, en ny medicin. Nu siktar han på att ta många och stora kliv in i framtiden. 

– Mitt största mål i år är att gå en kilometer, säger Martin Frodeson när Funkisliv träffar honom under en paus i pluggandet.

Martin reser sig upp ur rullstolen när vi ses vid Sandgrundsudden i Karlstad för att ta bilder till reportaget. Martin berättar att det finns många saker som är självklara för många, men som han aldrig har brytt sig om att försöka lära sig eftersom han känt att det aldrig varit någon vits. Efter de fysiska framstegen har han fått tänka om.

– Går jag tillbaka några år så hade jag svårt att lyfta ett glas vatten. Och jag kunde knappt gå fem meter. Det finns väldigt mycket som påverkar ens vardag som inte folk ens märker av, säger han.

Martin berättar att han har haft mellan fem till 15 procents muskelstyrka ungefär, beroende på vilken kroppsdel man pratar om. Förra året träffade han en läkare som scannade av DNA-strängen och såg en gen som inte fungerade som den ska. Förenklat kan man säga att signalerna inte gick ut till musklerna fullt ut, vilket försvagade Martin kraftigt. I juni förra året sattes en ny medicin in och resultaten var förbluffande, inte minst för Martin själv.

– Utifrån tidigare resultat så har jag ökat min muskelstyrka med minst 200 procent i alla mina muskler. Det är väldigt olika. Mina bicepsmuskler har till exempel blivit 800 procent starkare, så det är helt andra mål för mig i år, säger han.

 

Eufori på midsommar

Martin minns speciellt den första wow-upplevelsen efter att han började äta medicinen. Den inträffade på en toalett mitt under midsommarfirandet.

– På fredagen efter Göteborgs-besöket så var jag var hemma hos en polare. Han bor i ett tvåplanshus och på bottenvåningen finns det en liten toalett där jag alltid har krupit in eftersom jag inte kommit in med rullstolen. Det har egentligen inte varit något problem, men just den här kvällen kände jag att ”fan, jag kan ju gå in här”, säger han.

Och fortsätter:

– Det har jag kunnat enstaka gånger tidigare med, men nu gick jag in och ut under hela kvällen. Då hade jag inte heller berättat för någon. Jag ville inte det eftersom jag inte visste om det skulle bli någon effekt av medicinen. Men där och då upplevde jag någon slags eufori där i min ensamhet.

 

Sedan dess har liknande ögonblick kommit titt som tätt.

– Det har hänt flera gånger sedan dess. Jag har redan lyckats gå en kilometer på löpband. När man märker att ”det här går ju”, det är en otrolig kick, säger Martin Frodeson.

 

Som i en Hollywood-film?

Ja, exakt. Det händer ju andra och man kan läsa om det på Facebook eller i tidningarna, men jag trodde garanterat inte att det skulle hända mig själv, säger han.

Härnäst har Martin siktet inställt på stående bordtennis.

Idrotten viktig

Idrotten har alltid legat Martin varmt om hjärtat. När han var åtta, nio år började han med simning. Han berättar att simningen och vattnet som element alltid kommer ligga honom varmt om hjärtat.

– Det är väldigt förlåtande.  I vattnet kunde jag gå och röra mig på ett sätt som jag inte kunde annars vilket är fantastiskt, berättar Martin Frodeson.

När han var elva började han även spela bordtennis och han har idrotten att tacka för mycket.

– Framför allt är det allt runtomkring som är otroligt. Just det här när man går till träningslokalen och känner att ”i dag ska jag sätta det där rekordet”, eller ”i dag ska jag sätta varenda smash”.

– Sedan är det gemenskapen och att man tillsammans kan uppnå saker. Det är superviktigt.

Så småningom valde Martin att satsa helhjärtat på bordtennisen. Han tränar numera med Karlstads Bordtennisförening och representerar BTK Safir från Örebro när det är paratävlingar. Sin största framgång rankar han tredjeplatsen i bronset från dubbelklassen i Spanish Open i Barcelona under 2016. Förutom medaljen fick han med sig mycket intryck i resväskan.

– Internationellt måste man ligga på 110 procent på varje boll, annars vinner man inte. Ingen match utomlands är enkel och det tog jag med mig, säger Martin Frodeson.

– När jag kom hem så var det en fruktansvärd kick.

Just teamkänslan är något som Martin uppskattar.

– Det är något speciellt att lira lag och man får se sin lagkompis vinna en match. Just den euforin är starkare för mig än att spela själv för då är man så adrenalinstinn att man inte känner efter riktigt.

 

Stående bordtennis målet

Vad framtiden bjuder på nu rent idrottsligt har Martin svårt att svara på eftersom han just nu saknar klassning. Han berättar att målet just nu är att träna upp sig så bra att han kan stå och spela pingis.

– Vart det tar vägen sedan vet jag faktiskt inte. De målen jag hade i somras när jag fick medicinen var ju helt andra än de jag hade i november när jag spelade min första paratävling för säsongen. Det är helt andra mål mot vad jag har i dag vilket gör det väldigt svårt att planera för framtiden.

 

Hitta något man tycker om

Martin berättar att hans familj och vänner är något av det finaste han har och har format honom till personen han är i dag.

– De har aldrig sett mig utifrån rullstolen, vilket jag är tacksam över. Jag är ju en person och inte definierad utifrån den utan utifrån hur jag tänker och agerar. Jag har alltid haft kompisar runt mig som stöttat mig och jag har stöttat dem.

Enligt Martin är det viktigaste att hitta sin sak och fortsätta kämpa och må bra.

– Mycket tack vare medicinen har jag märkt att jag kanske är 30 gånger starkare och kan gå 100 gånger längre, men jag är inte 100 gånger lyckligare. Mycket tack vare idrotten hittade jag något jag tycker är roligt och det tror jag är väldigt viktigt, säger Martin Frodeson och fortsätter:

– Även om man är sämst i laget så gäller att göra något man tycker är kul och inte bry sig om vad andra tycker.

 

Ålder: 19

Bor: Karlstad

Gör: Pluggar till civilekonom

Största idrottsframgång: Brons i dubbel i Spanish Open i Barcelona 2016

Udda talang: Jag tycker att det är kul att prata inför folk

Förebild: Finns många som är inspirerande, till exempel Anders Olsson